Känner för att skriva av mig

Vet att jag inte är bra på detta, men känner bara att jag måste få skriva av mig lite.

Tiden går fort samtidigt som de känns som jag står och trampar på samma ställe hela tiden.
De är redan snart mitten utav maj och om 4v har jag tagit studenten och står där utan en aning om vad jag ska göra i framtiden.
Att tänka på allt får mig panikslagen..
Vad vill jag göra?? Det frågar jag mig varje dag. Samtidigt tjatar omgivningen på en med hundratusentals frågor. JAG VET INTE!!!!!

13år av min skoltid är passerad, tryggheten är borta. Nu är de dags att stå på egna ben. På riktigt!!

Dock har jag kännt av verkligheten under mina 3år i stockholm, men har alltid haft mamma och pappa där och lutat mig till när de behövts.

.........

Annars, nu fram till studenten är de som väldigt mycket men egentligen ingenting som händer. Jag ska dock jobba otroligt mycket.
Denna helg är de bara jobb, lörd & sönd.
Nästa helg är de jobb tors, fred och lörd.
Helgen efter de är de jobb torsd, fred, lörd och sönd!

Samtidigt ska man varva de sista skolarbetena samtidigt.

Känns skönt att veta i bakhuvudet att man snart sitter på planet till Turkiet för ialf 1v semester innan verkligheten startar!

Nej, nu är de dags för mig att gå in och krypa ner bredvid min sambo efter en lång dag med både heldag i skolan, 6h arbete och en stund pluggning efter det!